Den lediga dagen är snart över och det är dags

för sängen. Börjar tidigt imorgon och är ledig igen

på Lördag. Har inte haft så mycket att skriva om

och har igentligen inte det nu heller.. Men..

Något får jag väll skriva. Tråkig dag idag..

Kanske beror på att jag inte har gjort ett skit.

Har en sån där period igen.. Tänker för mycket

och saknar mycket men ändå har jag det förbannat bra..

Eller har jag det? När jag flyttade hit till Hunnebo för snart

10 ½ år sedan så var det inte så här jag hade föreställt

mig att mitt liv skulle se ut om 10 år..

Har jag slösat bort 10 år.. Och på vad?

Jag vet vad jag har slösat hälften på iaf,

men de övriga 5 åren då? Vad har jag gjort?

I snart 9 år har jag traskat morgon och kväll

fram och tillbaka upp till jobbet som ligger max

3 minuter hemifrån, kommit hem igen till ingenting alls..

Ingenting alls än bara tystnaden.. Kunde iaf haft en

lampa eller något kopplat till en timer så att det var lite

hemtrevligt när jag tittar upp mot mitt fönster.

Men det är jag alldeles för nojig för.. Drar ur alla kontakter

innan jag går hemifrån, till Tv, datorn.. Kaffebryggare och

mikrovågsugnen har jag bara kontakten i när jag använder dem

så de behöver jag bara kontrollera några enstaka

gånger innan jag går. Dörrhantaget däremot på ytterdörren

har jag fått skruva åt några gånger efter allt slitande!

Och detta ständiga blängande på spisplattorna varje gång..

Ibland får jag säga åt mig själv högt "Det är avstängt Håkan,

det är avstängt, det ser du väll" "Okej när jag har tittat i 10 sek

till så kan jag gå" Snacka om... Under dessa år här så har jag

lyckats avvänja mig med detta beteende ett fåtal gånger

under några veckors tid.. Rena semestern!!

Om man är understimulerad och fruktansvärt uttråkad

så antar jag att detta är ett vanligt beteende som man

utvecklar.. Eller? Det måste det vara.. Hoppsan vad klockan

springer iväg när man har roligt och så kommer man sent till jobbet!

Hade man haft någon som hotade med att flytta ifrån en

om man inte skärper sig så hade det varit lättare att avvänja sig.

Sitter och små skrattar åt mig själv faktiskt..

Det är inte lätt att heta Håkan... Iaf inte när man gick i skolan

som barn.. Men även någon gång idag för jag höra

"Håkan bråkan eller Håkan kråkan" och då känns allt lite

lättare.. För då vet jag att jag iaf förgyller någon annans dag!

Dags att sova.

Godnatt & Kram