Ja, det är faktiskt jag som skriver igen.

Av någon anledning så har jag förträngt dig ett tag nu.

Så dumt av mig, jag vet! Livet här uppe i vindsvåningen

är precis som det alltid har varit... Meningslöst!

Eller, det var kanske att ta i... Äventyrslöst!

Nej, inte riktigt det heller... Så här närmare vårkanten

dyker det upp lite småkryp... Svartmyrorna!

Jävla typer! De är fan överallt, snacka om utmaning

varje år. De klättrar hela den långa vägen upp till mig,

retar upp mig till bristningsgränsen och blir ihjälslagna på

kuppen. Borde de inte veta det nu vid det här laget?

Jag menar, de ser sina vänner vandra upp hit...

Men de återvänder aldrig igen.

Kanske de är på ett räddningsuppdrag?

Eller så tror de kanske att jag har så skitiga golv

att det tar flera år att äta upp allt spill som ligger där.

Vad vet jag? Verkligen HATAR det!

Måste iaf köpa myrdosor snart.

Förutom myrorna så åkte jag på en dunder förkylning

och har inte tränat på över 2 veckor nu.. Grrr!

Är fortfarande inte riktigt frisk, jäkla envis hosta och

är små yr hela tiden.

Nästa vecka har jag iaf bestämt att börja igen,

Vägrar lägga ner det nu.

Fördelen är att man unnar sig lite mer nu kanske än

när man tränar.. Kan eventuellt bli Chips ikväll!?

Min polare Jimmie från Falkenberg har varit här vid två tillfällen och

lurat i mig sprit... Så mycket mer förödande kan det inte bli!

Men kul var det! Under tiden man drack, alltså!

Nej, jag tror inte jag har något mer att skriva.

Jag säger därför: Tack o hej, från mej!